Det är ungefär 100 dagar kvar till jag tar studenten. Ska jag vara helt ärligt vet jag inte riktigt vad jag tycker om det. Visst ska det bli jättekul med balen och allt det där, men sen då?
Ända sen man var lite har alla frågat "vad vill du bli när du blir stor?" varje gång har jag sagt att jag inte vet eller ja, när jag var liten sa jag att jag ville bli prinsessa eller delfinskötare, men det känns ganska avlägset just nu.
Ända sen man var lite har alla frågat "vad vill du bli när du blir stor?" varje gång har jag sagt att jag inte vet eller ja, när jag var liten sa jag att jag ville bli prinsessa eller delfinskötare, men det känns ganska avlägset just nu.
Jag är nog lite av ett kontrollfreak (japp jag erkände) och jag älskar att ha allt planerat. Därför är det ganska skrämmande att inte veta vad jag kommer att göra i höst, att inte ha en plan. Dessutom har jag alltid haft extremt svårt att välja. Det kan vara vad som helst balklänning, program på gymnasiet, allt. Varje gång jag är på väg att välja så får jag alltid tanken "ska jag nöja mig med det här?" eller "är det här verkligen rätt" vilket ofta slutar med att jag stressar och väljer något neutralt. Det är ju inte precis så att jag alltid drömt om att gå Samhäll. Jag bara hamnade där liksom, mina vänner valde det så då hängde jag med. Vännerna har bytts ut men jag är ändå glad att det var just där jag hamnade. Det blev ju bra till slut, även om jag bara "nöjde" mig med mitt val.
Jag avundas de som vet precis vad de vill jobba med, de kan ta det lugnt och njuta av studenttiden, medan jag stressar runt och väntar på en uppenbarelse. "Men du kan ju göra precis VAD du vill!" säger folk då. Ja och det är lite det som är problemet. Jag är rädd att jag kommer tänka tillbaka på den här tiden när om några år och undra varför jag gjorde så, varför jag inte tog chansen och reste eller började plugga direkt så jag hade varit klar. Det känns som att hur jag än gör så gör jag fel.
Innerst inne vill jag resa, se världen och upptäcka nya saker. Sånt som man "ska" göra när man tagit sudenten och är fri. Det känns lite som att om man inte gör det nu så blir det aldrig av. Men att resa kräver pengar, och det har jag inte tillräckligt än. Jag hoppas dock att jag får något av jobben jag sökt. Samtidigt känns det dumt att "slösa" bort de pengarna som jag tjänar eftersom de kan vara bra att ha eftersom jag vill börja plugga sen. Och det känns ju inte så kul att börja plugga så sent, jag vill ju inte vara 40 innan jag är klar. Men om jag väljer fel utbildning och måste börja om så har jag ju ändå "slösat" tid på det.
Som ni märker är det en del tankar som far runt i huvudet på en blivande student. Om jag nu ens får ta studenten vill säga, gymnasiearbetet är knappt påbörjat än...
1 kommentarer
Lovisa
04 Mar 2014 17:43
Saraaa, du ska veta att även om man vet vad man vill göra så är vägen dit inte så lätt. Inte om det är komplicerat att komma dit, jag går och funderar på om jag verkligen kommer in på något som jag faktiskt vill plugga. Men jag låter inte det styra mig. Jag tar det som det kommer och ser det som att vill jag gå på något så kan jag bara läsa upp mig. Och du har JÄTTEBRA betyg ju! Du KAN läsa precis vad du vill.
Och allt handlar inte om att leva, om att ha ett jobb och ha en vanlig vardag. Det handlar om att vara lycklig och skaffa sig erfarenheter. Vill du ut och resa och se världen - så gör det! Det är en ENORM erfarenhet!! Kanske handlar det om att man inte har pengar, men får du ett jobb så öppnas möjligheter.
Jag säger som Hanna, se inte problemen - se lösningarna! Du är en grymt bra människa, du är smart, rolig, artig och allt det som man vill att en vän ska vara. Jag vet hur mycket du oroar dig för saker. Men jag tycker att du ska se på de saker du klarat av istället. Du måste inte välja din framtid NU. Jag har en dröm jag vill, för att jag känner att det är det jag vill göra.. men alla är olika. Men tänk inte alldeles för mycket på vad du inte kan och inte har gjort. Du är en väldigt duktig person som klarar av SÅ mycket. OCH så är du en otroligt bra vän!
Kommentera